Naturen
Naturreservat
Tofta naturreservat omfattar de västra delarna av omgivande vattenområden. Tofta utgör ett av de få återstående tillgångliga kustområdena mellan Göteborg och Marstrand. I naturreservatet kan du uppleva allt från de kala klippornas Bohuslän till lummiga ek- och bokskogar och hagmarker med betande djur.
Tre "utmärkta" promenader
Så kargt, men så grönt
Om du promenerar för att se NATUR, kommer du på våren att hitta stilla bokskogar med liljekonvalj utefter vägen till Myggstaviken. Blåsipporna är många i dungarna innan Hjelms brygga. Hela området mellan Bränneriet och Trädgårdsmästeriet är täckt med vitsippor.
På de många och långa gärdsgårdarna slingrar sig kaprifolen fram, Bohusläns landskapsblomma. Innanför dämmet, i sankmarken, passerar en stor del av alla arter av svenska flyttfåglar. Under sensommaren hittar du champinjoner på fälten och björnbär utefter vägen och stigarna kring Äggdal.
Det vilda djurlivet är stort. Hare, räv, älg och rådjur finns tätt inpå knuten. Störst chans att se dem är i Svanelund, där det också finns en fin utsiktspunkt. Längst ute vid Tofta udde kan du se flera olika sjöfåglar och med lite tur en och annan knubbsäl.
Mer sill än vatten
En promenad utefter KUSTEN är en tur i sillens historia.Med jämna mellanrum kom de stora sill-perioderna. Den största av dem alla inträffade mellan 1752 och 1809. Tofta och öarna utanför var centra för hela näringen. Redan nere vid Sjöbodarna ser man grundstenarna från ett trankokeri. I anslutning ligger en brygga, som kunde ta emot sillen. Kustlinjen går ibland i konstruerade bågar för att man skulle kunna fiska effektivt med landvad.
NV om Tofta ligger bl.a Stensholmen, som hade en ofantlig sillindustri med flera sillsalterier, trankokerier och tunnbinderier. Under 2-3 kalla vintermånader kom de stora sillstimmen. Män och kvinnor från alla landsändar tog sig hit för att arbeta. Sillbaronerna tjänade oerhört mycket pengar. Sillen kom att bli Sveriges stora exportvara.
Många var nöjda men inte alla. A. E. Holmberg skriver i sin Bohusläns historia:
"Sillen var det värsta straff Gud kunde sända. Våldsgärningar, otukt, svordomar och det gräsligaste fylleri övades natt och dag. Från morgon till kväll raglade fiskarna och arbetarna och på nätterna firades de avskyvärdaste orgier."
År 1796 fiskades 1. 5 miljon tunnor sill i Bohus län under 2-3 månader.
Ett samhälle i miniatyr
Promenera för att se KULTURHISTORISKT intressanta byggnader.
Redan på vägen in till Tofta missade du naturligtvis inte den tuktade lindallé, som signalerade en stram och återhållsam grundton. Väl framme hittar man överallt en genomtänkt arkitektur, där de rödmålade husen kan förknippas med kroppsarbete och de ljusgrå byggnaderna med personer i överordnad ställning.
Kulturpromenaden passerar Bränneriet (1805), vilket producerade som mest 100 000 liter brännvin om året. Trädgårdsmästarbostaden ligger intill, diskret upphöjt. Berget ovanför hade Bohus läns största väderkvarn (1842), fyra våningar hög och med en malningskapacitet på 600 kg säd i timman. Därefter följer en musikpaviljong från 1910, som var sammanbyggd med ett växthus, där natur och kultur befann sig vägg i vägg under kultiverade former.
På fältet öster om huvudbyggnaden låg en stor rosenträdgård och grönsaksodling, som försörjde de många marstrandshotellen om somrarna.
Tofta naturreservat omfattar de västra delarna av omgivande vattenområden. Tofta utgör ett av de få återstående tillgångliga kustområdena mellan Göteborg och Marstrand. I naturreservatet kan du uppleva allt från de kala klippornas Bohuslän till lummiga ek- och bokskogar och hagmarker med betande djur.
Tre "utmärkta" promenader
Så kargt, men så grönt
Om du promenerar för att se NATUR, kommer du på våren att hitta stilla bokskogar med liljekonvalj utefter vägen till Myggstaviken. Blåsipporna är många i dungarna innan Hjelms brygga. Hela området mellan Bränneriet och Trädgårdsmästeriet är täckt med vitsippor.
På de många och långa gärdsgårdarna slingrar sig kaprifolen fram, Bohusläns landskapsblomma. Innanför dämmet, i sankmarken, passerar en stor del av alla arter av svenska flyttfåglar. Under sensommaren hittar du champinjoner på fälten och björnbär utefter vägen och stigarna kring Äggdal.
Det vilda djurlivet är stort. Hare, räv, älg och rådjur finns tätt inpå knuten. Störst chans att se dem är i Svanelund, där det också finns en fin utsiktspunkt. Längst ute vid Tofta udde kan du se flera olika sjöfåglar och med lite tur en och annan knubbsäl.
Mer sill än vatten
En promenad utefter KUSTEN är en tur i sillens historia.Med jämna mellanrum kom de stora sill-perioderna. Den största av dem alla inträffade mellan 1752 och 1809. Tofta och öarna utanför var centra för hela näringen. Redan nere vid Sjöbodarna ser man grundstenarna från ett trankokeri. I anslutning ligger en brygga, som kunde ta emot sillen. Kustlinjen går ibland i konstruerade bågar för att man skulle kunna fiska effektivt med landvad.
NV om Tofta ligger bl.a Stensholmen, som hade en ofantlig sillindustri med flera sillsalterier, trankokerier och tunnbinderier. Under 2-3 kalla vintermånader kom de stora sillstimmen. Män och kvinnor från alla landsändar tog sig hit för att arbeta. Sillbaronerna tjänade oerhört mycket pengar. Sillen kom att bli Sveriges stora exportvara.
Många var nöjda men inte alla. A. E. Holmberg skriver i sin Bohusläns historia:
"Sillen var det värsta straff Gud kunde sända. Våldsgärningar, otukt, svordomar och det gräsligaste fylleri övades natt och dag. Från morgon till kväll raglade fiskarna och arbetarna och på nätterna firades de avskyvärdaste orgier."
År 1796 fiskades 1. 5 miljon tunnor sill i Bohus län under 2-3 månader.
Ett samhälle i miniatyr
Promenera för att se KULTURHISTORISKT intressanta byggnader.
Redan på vägen in till Tofta missade du naturligtvis inte den tuktade lindallé, som signalerade en stram och återhållsam grundton. Väl framme hittar man överallt en genomtänkt arkitektur, där de rödmålade husen kan förknippas med kroppsarbete och de ljusgrå byggnaderna med personer i överordnad ställning.
Kulturpromenaden passerar Bränneriet (1805), vilket producerade som mest 100 000 liter brännvin om året. Trädgårdsmästarbostaden ligger intill, diskret upphöjt. Berget ovanför hade Bohus läns största väderkvarn (1842), fyra våningar hög och med en malningskapacitet på 600 kg säd i timman. Därefter följer en musikpaviljong från 1910, som var sammanbyggd med ett växthus, där natur och kultur befann sig vägg i vägg under kultiverade former.
På fältet öster om huvudbyggnaden låg en stor rosenträdgård och grönsaksodling, som försörjde de många marstrandshotellen om somrarna.